Debatt

Debatt: Fråga alltid om könsstympning i mödravården

DEBATT. Kartlägg, stötta, behandla och forska. Så vill organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) motverka kvinnlig könsstympning, skriver bland andra grundaren Amineh Kakabaveh, flera riksdagsledamöter samt dramatikern Suzanne Osten.

Foto: Maja Suslin, Anders Wiklund, Jonas Ekströmer, Jessica Gow, Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Amineh Kakabaveh (-)
Riksdagsledamot och VHEK:s ordförande
Khadra Seerar
Sakkunnig med egna erfarenheter av utsatthet för könsstympning, VHEK:s ambassadör
Désirée Pethrus (KD)
Riksdagsledamot och VHEK:s ambassadör
Niels Paarup-Petersen (C)
Riksdagsledamot och VHEK:s ambassadör
Gulan Avci (L)
Riksdagsledamot och VHEK:s ambassadör
Stig Henriksson
Tidigare riksdagsledamot (V) och VHEK:s ambassadör
Per Westerberg
Tidigare talman samt riksdagsledamot (M) och VHEK:s ambassadör
Iréne Matthis
Psykoanalytiker, feminist, författare och VHEK:s ambassadör
Suzanne Osten
Dramatiker, regissör, författare, f.d. teaterchef, professor och VHEK:s ambassadör


Vi i organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) vill med denna artikel presentera våra krav till beslutsfattare. Syftet med kraven är att motverka könsstympning, medvetandegöra målgruppen och kompetenshöja hela samhället.

Religion inte upphovet

Kvinnlig könsstympning (KKS) är ett vanligt förekommande och brutalt uttryck för att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet i samhällen där hedersnormer är förhärskande. Sedvänjan motiveras även av allmänt traditionalistiska och inte sällan religiösa argument. Religioner är dock inte upphovet till sedvänjan, men har historiskt sett kommit att rättfärdiga och bevara den (UNICEF, 2018).

KKS förekommer i över 30 länder, främst i Afrika, men också i Mellanöstern. Varje år könsstympas cirka fyra miljoner flickor under 15 år, och mörkertalet är stort.

Få dömda – kartläggning behövs

Hur kommer det sig att det lever så många könsstympade flickor och kvinnor i Sverige, men att så ytterligt få fall hamnat i svensk domstol?

I Sverige är KKS förbjudet i lag sedan 1982, men det är mycket osäkert i vilken utsträckning denna lagstiftning får någon praktisk tillämpning. Enligt Socialstyrelsen finns cirka 38 000 könsstympade kvinnor och flickor i Sverige, men antalet bevisade brott är få. Därför vill VHEK införa en kartläggning om omfattningen av könsstympade kvinnor och unga flickor i landet.

Hur kommer det sig att det lever så många könsstympade flickor och kvinnor i Sverige, men att så ytterligt få fall av KKS hamnat i svensk domstol? Vissa var könsstympade innan de kom till Sverige. Andra blev könsstympade innan lagen trädde i kraft. En tredje grupp kan ha blivit könsstympade under en resa utomlands. Den statistiska osäkerheten är stor.

Det är så pass tabubelagt att flickorna som utsätts för KKS inte anmäler vad de råkat ut för. Det finns inte heller någon gemensam nationell strategi för att fånga upp dessa flickor och kvinnor.

Därför vill VHEK ha nationella gemensamma riktlinjer om hur vi ska arbeta mot könsstympning. VHEK vill också att frågan om könsstympning och dess faror alltid tas upp vid skolans sexualundervisning och vid information om hedersförtryck.

Öppna fler specialistmottagningar

I Sverige har kvinnor och flickor som är könsstympade alltid rätt att få vård. Det är viktigt att man söker vård hos gynekolog, skolsköterska eller vårdcentral. Utbudet av specialistmottagningar som riktar sig till könsstympade flickor och kvinnor är i dagsläget få. VHEK kräver därför fler specialistmottagningar som kan identifiera problem och hjälpa de som är könsstympade. VHEK vill också att det införs utbildning för vårdpersonal kring könsstympning.

Inför rutinkontroller

Vid könsstympning skärs delar av kvinnors och flickors könsorgan bort med kniv eller annat vasst föremål. Könsstympning är tortyr och riskerar att leda till långvariga och ihållande smärtor, livshotande infektioner och svåra komplikationer senare i livet, speciellt vid graviditet och förlossning. Därför anser VHEK att frågan om huruvida man är könsstympad eller inte borde införas på rutinkontroller på barnmorskemottagningar vid graviditet.

Driv på i EU och forska mer

I forskningsrapporten från Action Aid “End the Cut” (2017) framgår att det i flera EU-länder saknas obligatorisk lagstiftning som specifikt inriktar sig på KKS. Här måste Sverige tydligt stå upp för alla kvinnors rättigheter. VHEK kräver därmed att Sverige ska verka inom EU för att medlemsländer som inte stiftat någon specifik lag mot könsstympning gör det. VHEK vill också att Sverige ska verka för att frågan om könsstympning kommer högre upp på dagordningen inom EU och FN. Vi vill att Sverige ska driva frågan om att EU bör verka inom FN för att ett förbud mot könsstympning införs.

Slutligen kräver VHEK att det läggs resurser på mer forskning kring könsstympning då kunskapen är låg.

Läs också


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00