Några tankar om civilt motstånd och civilkurage
Kanske började det för 2 466 år sedan, med Sofokles berättelse om Antigone. Hennes mod att trotsa maktens påbud har varit en förebild för många alltsedan den skrevs. Kan en gammal historia från antikens Grekland ha något viktigt att säga oss här, nu och idag?
Antigone trotsar sin farbror Kung Creons förbud att begrava sin döde bror och hon följer istället sitt hjärta, trotsar patriarkatet och offrar allt för att göra det rätta. För det döms hon till att bli levande begravd, men väljer istället att ta sitt eget liv.
Ett motsättningarnas drama där man står mot kvinna, om patriarkatets makt, lag mot etik, ung mot gammal och individen mot makten.
Ja, utan tvekan aktuellt! Vi ser historien upprepas om och om igen.
Det kan gälla flyktingar och situationen för ensamma barn på flykt, det kan gälla att vägra göra militärtjänst i vissa länder, det kan gälla Metoo, det kan gälla en bulgarisk medmänniska som samlar in pengar utanför Coop och ICA, det kan handla om vårt klimat och det handlar om det fria ordet, möjligheten att fritt få uttrycka våra åsikter och uppfattningar, det handlar om att kunna få vara den vi är och vill vara….som sann hel människa, ärliga och öppna för oss själva och för varandra….
Det handlar om människors lika värde och det handlar om demokrati. Människans värdighet. Som är något mer än människors lika värde, och som inte bara är en grundläggande rättighet i sig utan utgör själva grunden för de grundläggande rättigheterna.
Som människor vill vi stå för människovärdighet och människans lika värde, men mer än så; en plats och ett sammanhang där allas livsberättelser är så oerhört betydelsefulla och alla bidrar till ett gemensamma, till det vi kallar en värdigt liv. Vårt uppdrag som människor är också att värna, skydda, träna och utveckla vår demokratiska kompass och att verka för att människor får möjlighet att utvecklas som människor och kanske till aktiva samhällsaktörer. Ta aktiva roller i mod och i civilt motstånd och i civilkurage. En beskrivning av civilkurage skulle kunna lyda ungefär så här:
När en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage. En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse, stöd och erkännande. När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. När vårt mod är lite större än vår rädsla.
Detta hopp och denna kraft vill vi försöka bidra till att sprida. Också på Rosengrenskas dag på Världskulturmuseet i Göteborg den 19 oktober.
Gunnar Henning Ordförande Rosengrenska stiftelsen
|